En gång i tiden fanns det ett judiskt getto på Södermalms höjder. Där odlade man karp på vinden, sålde sin motbok till svenskarna i kvarteret och skvallrade om de fina och rika judarna på andra sidan stan – dem man fick kläder och skor av, men aldrig träffade förutom i synagogan.
Runt förra sekelskiftet börjar det nämligen komma en ny typ av judar till Stockholm. De är fattiga, obildade och religiösa, de kommer från Ryssland, Polen och Ukraina och är helt enkelt annorlunda. Stockholms judar, vid det här laget väletablerade i stadens borgerskap, blir oroliga. Hur ska de nyanlända integreras? Kommer vågen av östjudar leda till mer antisemitism?
För att hjälpa de nya invandrarna, och få dem att snabbt bli mer svenska, startas flera välgörenhetsprojekt. Ett av dem, ett husbygge på Söder, kommer att få avgörande betydelse inte bara för Sveriges judiska befolkning – utan också sätta avtryck i samhället i stort.
Det här är en bok om en inte särskilt avlägsen men närmast bortglömd period i Stockholms historia. Det är berättelsen om Judehuset på Klippgatan, och om människorna som bodde där.