” En härlig hjärtevärmare med underfundigt existentiella utfärder där grafiska formgivaren Lars Fuhre, 57, en dag inser att han inte längre kan försörja sig på sitt yrke, växlar spår och utbildar sig till tågvärd. Med massor av livserfarenhet i bagaget rullar livet plötsligt som på räls i en omväxlande tågordning!”
– Femina
”Boken som inte är en slutstation… (får man hoppas!) är något av det bästa jag läst på länge. Vilket originellt sätt att skriva en självbiografi på! Jag är djupt imponerad. Humor, självdistans och – inte minst – en suverän, klockren språkbehandling. Det är sällan man läser en så fin prosa.”
– Bengt Jangfeldt
”Som läsare har man trevligt, ler och lär en del – och funderar man på karriärbyte är det både inspirerande och avdramatiserande. Det är inte farligt att prova nytt!”
– Bibliotekstjänst
”Jag ser dig, jag hör dig, jag är här för dig.” När Lars Fuhre börjar sin nya yrkesutbildning är målet tydligt: Han vill bli Sveriges bästa konduktör. Eller tågvärd, som det heter nu för tiden.
Det är mycket nytt att lära. För Lars Fuhre är 57 år gammal, och han har precis växlat spår. Efter en lång och framgångsrik karriär som grafisk formgivare flyter uppdragen inte in som förr. Men Lars har alltid älskat att resa och träffa människor, och med minde än tio år till pensionen bestämmer han sig för att börja ett nytt yrkesliv – hos SJ.
I Nästa station tar den livserfarne men nybakade konduktören – förlåt, tågvärden – oss med på ett omvälvande vardagsäventyr längs järnvägarna. Det är spännande, dråpliga och ibland påfrestande möten med resenärerna. Det är klassiska järnvägsknutar, nya intryck – och otroligt ologiska förkortningar, ”SJiska” är nämligen som ett språk för sig. Med Lars Fuhres nyfikna blick och fingertoppskänsla – och en referensbank som sträcker sig från Marcel Proust till Rufus Wainwright – blir Nästa station en underfundig berättelse om den stora inre resan under livets andra halva.
”Tåget är framtiden. Jag känner mig ung och gammal på samma gång.”
Tag plats, Nästa station väntar!
