För första gången på svenska: den berömde författaren Ngugi wa Thiong’os uppmärksammade och omtalade essäer.
I mer än sextio år har Ngugi wa Thiong’o skildrat frågorna, utmaningarna, historierna och framtiden för människor på den afrikanska kontinenten, med fokus på folket i hans hemland Kenya. Han berättar om det koloniala våldet, om de politiska oroligheterna efter att kolonialmakterna dragit sig tillbaka, om kampen för frihet och att fängslas för den och om längtan efter ekonomisk jämlikhet efter åratal av ojämlikhet. Med en röst präglad av både hopp och besvikelse ifrågasätter han den roll som språket har att spela både i organiseringen av maktstrukturer och i uttrycket av det egna jaget.
Wa Thiong’os skönlitterära verk är välkända, men hans sakprosa har inte varit lika uppmärksammad. Se Afrika är den första samlingen och består av olika texter skrivna under tre decennier. Den här boken täcker in ett stort antal ämnen såsom den intellektuelles roll, vilken inverkan Asien har på Afrika, arbete och politisk oro i en tid präglad av kapitalism och hur slaveriets arv ser ut. I en tid där Afrika tar en stor plats i diskussionen om globalisering är Se Afrika obligatorisk läsning.
Ur inledningen:
”Den röda tråden i boken är min oro över Afrikas plats i världen i dag. Afrika har stigit upp ur avgrunden men alltid fått kämpa hårt mot globala krafter – från slavhandeln, slaveriet och kolonialismen till skuldslaveriet. Mot alla odds har mycket gott kommit ur denna kamp. Samtidigt har Afrika misslyckats i viktiga avseenden och kontinenten har dessutom själv brott på sitt samvete. Ett problem har varit den härskande medelklassens förhållande till resten av befolkningen och de utländska krafterna. Genom historien har en del av medelklassen motarbetat kontinentens intressen. Varken slavhandeln eller kolonialismen hade varit möjliga utan afrikanska medlöpares benägna bistånd. En fråga som både gamla tiders och dagens företrädare för medelklassen måste ställa sig är: Svarar vi inför vårt eget folk eller inför utländska imperialistiska maktcentra? Vill vi vara rikemän som lever på avkastningen från våra tillgångar eller entreprenörer som utnyttjar våra resurser produktivt?”
